Ett till..

Nu kom det ett till inlägg. Se på tusan!

Johan ringde från jobbet och frågade om vi inte skulle fara och spela biljard efter han har slutat. Han läste mitt blogginlägg och ringde sen. Han är en bra karl. Mycket bra. Han skulle döda drakar för min skull.

Jag har sån jävla abstinens. Jag hatar att ha abstinens. Jag tror inte att jag någonsin kommer att bli av med den. En gång missbrukare, alltid missbrukare. Min mun fylls upp av saliv och jag blir alldeles stressad. "Bara en till. Sen ska jag sluta. Sen ska jag aldrig mer ta ett piller. Aldrig. Jag lovar. Lovar lovar lovar." Sen att jag lovade det när jag slutade också har ingenting med saken att göra. När jag spolade ner dom sista med ångest överallt och lovade mig själv att aldrig mer göra mig själv så illa som jag gjort. Nu är det över.

Men just nu är jag redo att göra det mesta bara för att få ha möjligheten att plocka upp dom pillren jag slängde.

Fanfanfan vilken ångest jag får. Jag ser verkligen ner på mig själv för att jag fastnade. Nästan hatar mig själv. Men jag vill samtidigt bara ha mer. Mer piller. Så många att dom aldrig kommer att ta slut. Då tycker jag ännu mer illa om mig själv. Men jag kan ju inte hjälpa det. GAH!

Det här blir ett osammanhängande inlägg för jag är helt trasig och osammanhängande.

Usch. Nu kommer jag börja googla på utländska apotek där man kan beställa tabletter utan att ha recept. Det kostar multum. Otroligt mycket. Minst några hundralappar för ett 30-pack Imovane. Vågar inte ens tänka på hur mycket en burk Stesolid skulle kosta. Det finns också mycket värre saker man kan beställa, men det tänker jag inte gå in på här.

Jag googlar alltid på dom här sidorna när det går tungt. Jag vet inte riktigt varför. Kanske för att ibland så känns det som att det är så långt bort att det inte är lönt att sträva efter det. Det är skönt att få lite distans.

En gång missbrukare, alltid missbrukare.