Mjoo

Jag har en konstant olustig känsla i magen. Något som bara ligger och gror. Det kommer upp en känsla av total förtvivlan med jämna mellanrum, men den där lättade känslan man får efter att ha gråtit själen ur sig, kommer dock inte.

Nu har jag bara två dagar kvar på min praktik. Jag är snuskigt trött och vill ha jullov nu på en gång. Fast jag måste erkänna att det samtidigt svider lite i själen, jag har ju lärt känna fantastiska människor och jag kommer att sakna en del av brukarna. En del är bara så sköna människor att det går ju inte att förstå. Dom säger så mycket roligt och har så många roliga funderingar kring allt i vardagen, en del saker som sägs kan jag gå runt och fnissa över hela kvällen.

Men jag vill ha jullov. Jag vill åka ner till övik och kramas med min familj. All ångest och bedrövelse ska jag lämna här, den får inte följa med. Fast jag kommer nog inte kunna slippa undan så lätt.

Jag vill bara att problemet ska vara löst. Jävla skit!