torsdag 29 april 2010

Hur?

Det är tråkigt att ha ont. Det gör mig trött, kinkig och gnällig. Jag gjorde helt klart rätt i att höra av mig till vårdcentralen och ordnat en tid, för nu har det ju bara börjat bli löjligt. Vissa dagar är bättre än andra och idag är helt klart en sämre dag. Att det har blivit såhär illa fattar jag inte, hur hände det? Och när? Bara pang boom. Fan också.

Imorgon åker jag ner till övik! Det kommer att bli hur kul som helst att titta på Matti igen och träffa alla andra. Ska svänga förbi och lämna fiolen hos Ingrid och Lasse också, vilket känns lite konstigt. Hur beter man sig med sitt ex's föräldrar? Jag tycker att det känns lite.. jag vet inte. Det kanske inte är någon big deal, men jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Jag menar, dom var ju en del av min familj men nu är dom helt plötsligt inte det. Dom försvann i samma stund Johan gjorde det och senaste gången jag träffade dom var på nyårsfesten då jag gråtande for hem innan tolvslaget. Vad säger man?

Jag vet inte riktigt hur man beter sig i vissa sociala situationer och måste ibland fråga människor hur man gör. Förr hade jag alltid Johan som backade upp mig och hjälpte till, men nu när han inte är med så måste jag ta hand om allt själv. Och jag har ingen aning om hur man gör/vad man ska göra, när det kommer till vissa situationer och det här är en sån situation. Oftast så klarar jag av dom flesta själv, jag är duktig på att vara social och trevlig samtidigt som jag inte fattar någonting. Men det är svårt att hålla fasaden uppe och inte visa hur nervös man är.

Och just den här situationen ger mig ångest. För jag vet inte hur man gör. Jag har aldrig gjort det förr. Vilket är det 'rätta' sättet att bete sig?

1 kommentar:

Katarina sa...

Jag tycker du ska gå efter vad som känns bra i hjärtat. Det som är rätt för dig, är också det rätta. Tycker jag i alla fall. :)