torsdag 1 april 2010

Skala av

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om nuförtiden. Att vara glad flera dagar i rad har inte hänt på flera år, vad gör man när man inte har någon ångest som hänger över en som ett mörkt moln? Vad tampas man med?

Fast försäkringskassan bråkar, som vanligt. Nu har det blivit missförstånd och jag står utan bostadstillägg och kan därför inte betala hyran. Jag kommer såklart att få det retroaktivt, men jag skulle gärna kunna betala min hyra innan jag får ett brev från kronofogden. Jag längtar tills nästa månad, då kommer jag att vara miljonär om man jämför med den här.

Jag vill ha alla saker ur lägenheten. Ibland vill jag bara ta allt som han ska ta med sig och kasta ut genom fönstret. Inte för att jag är arg på honom, bara för att jag kan bli så vansinnigt frustrerad på allt som ligger överallt som inte är mitt. Ibland så kan jag känna den där saknaden, bara för att hans saker är här och det är orättvist, för han har inte det problemet. Men tids nog så kommer dom att vara borta och jag kan börja fylla min lägenhet med mina saker. Tyvärr så har jag inte så mycket saker, men då kan jag iaf börja köpa allteftersom. Nu är det alldeles proppfullt i lägenheten och det börjar bli det i förrådet också.

Nåväl. Jag började häromnatten skruva ner köksluckor, utan att riktigt veta varför. Jag har omorganiserat skafferier och sakta men säkert så börjar det bli väldigt hemtrevligt. När man har luckor överallt i köket så känns det så kallt. Vita luckor som gömmer allt. Så då tar jag bort dom. Idag var jag på röda korset och handlade lite burkar, vilket blev hur trevligt som helst. Det här kommer att bli en mysig lägenhet. Min alldeles egna.

Och ikväll så bytte jag strängar på min gitarr. Att byta nylonsträngar är ett jävla skitgöra. Jag hatar det! Tidigare så har Lasse gjort det med jämna mellanrum, söt som han är. Men nu måste jag spendera en hel kväll bara för att få strängarna att sluta stämma ur sig hela tiden, för nylonsträngar gör så. Man måste töja, töja och töja innan man kan stämma gitarren ordentligt. Jag blir helt vansinnig. Ostämda instrument är djävulens påhitt, det bara gnisslar i huvudet. Just därför är det väldigt bekvämt att spela piano, man behöver inte oroa sig för att det stämmer ur sig.


Men kolla så fint det börjar bli!


1 kommentar:

Katarina sa...

Alltid bra OCH trevligt att "bygga bo". <3