fredag 2 maj 2008

Rollen

Vet ni vad jag saknar mest av allt just nu? Att få åka hem till min familj, för jag känner mig väldigt trött och ledsen. Lite melankolisk kanske. Jag vet inte riktigt vad som har triggat igång det. Kanske insikten om att jag tappat mina sociala skills, jag kan inte umgås med människor. Jag har glömt hur man gör och hur man ska bete sig. Vilken roll har jag nu i sociala sammanhang? Innan jag blev sjuk så var jag hur social som helst. Hade en klar och tydlig roll, som människor verkligen tyckte om. Men nu vet jag inte längre. Fast jag känner mest just nu att jag borde gnälla över hur orättvist allting är och buhubuhu. Jag klagar alldeles för mycket och borde sluta vältra mig i självömkan, och istället försöka tänka framåt. Buhubuhu.

Jag har köpt en sommarklänning, vilket har varit ett projekt ganska länge nu. Har tänkt att göra en totalrenovering av mig själv nu innan sommaren. Så nu har jag kommit ett steg närmare. På Tisdag ska jag och Johan åka och tatuera oss tillsammans och då ska jag försöka få tag på Sanna och kolla om hon har en tid att klippa mig.

Jag har äntligen fått iordning tatueringen nu iaf. Det är svårt att tatuera ett ordspråk på ett annat språk som makes no sence för mig. Arabiska är ett jävligt invecklat språk om man jämför med svenskan. Deras språk är väldigt personligt och alla har ett unikt sätt att uttrycka sig. Så vem man än frågar, säger olika. Hur ska jag då kunna välja? Fast en av versionerna är dataskriven, annars skulle jag ha behövt haft en handskriven. Det känns inte riktigt lika bra.

Jag har haft en fruktansvärd panik över det faktum att jag ska tatuera mig. Tänk om det skulle bli fel? Tänk om han tatuerar fel och det ser helt konstigt ut? Jag har faktiskt drömt mardrömmar om det. Att han ska tatuera fel tatuering och att jag inte alls skulle vara nöjd.

Nåväl, idag är dagens projekt att kopiera tatueringen i en lagom storlek och handla på Apoteket.



Klockan är prick 12.00 och jag är yr i huvudet för jag tog min medicin innan jag ätit frukost. Det är jobbigt att äta såhär starka mediciner, för så fort jag råkar ta den försent eller innan det var tänkt att jag skulle ta den så blir kroppen ledsen och jag måste vila jättelänge och kommer inte igång förrän sent på eftermiddagen. Så nu kan jag inte riktigt gå någonstans och måste därför planera om min dag.

"Kom ihåg att den här medicinen tar hårt på kroppen och att du kan få fruktansvärda biverkningar. Så kom ihåg att vara försiktig med den."


Inga kommentarer: