Vi har två katter hemma hos oss, Dannes katter, och dom har inget hem. Dom kommer att avlivas om inte någon väldigt snabbt kan ha dom hos sig ett tag. Kanske två månader. Så det här får bli en annons.
Först har vi Kato. Han är en stor, långhårig, blågrå kisse som vill gosa hela tiden.
Först har vi Kato. Han är en stor, långhårig, blågrå kisse som vill gosa hela tiden.
Sen har vi lilla Fröken som är en liten turtle-färgad diva. Hon är inte riktigt lika gosig, åtminstone inte från början. Hon blir dock gosig när hon har fått aklimatiserat sig till miljön. Det är inte så illa att hon gömmer sig, hon är bara inte gosig av sig.
Så om någon snäll själ uppe i Umeå kunde ha dom här kissarna hos sig ett litet tag, även fast det bara är några dagar, skulle det vara helt fantastiskt snällt. Annars avlivas dom på Fredag.
Man kan lätt tänka att Danne skulle ha tänkt lite under allt detta flyttande, men det gjorde han inte. Så nu känner jag världens ansvar på mina axlar att 'rädda' dom här kissarna. Egentligen skulle dom inte vara hos oss alls, men eftersom jag är alldeles för fjantig så kunde jag inte säga nej. Men nu gör jag det, för Bullen ska få komma hem. Jag saknar honom, och förra gången han och Kato var i samma lägenhet så bajsade han så mycket lösbajs att det hamnade på väggen.
Och Bruno&co ska komma hem nästa vecka också! Jag längtar så himla mycket, mina småbebisar. Sen kommer allt att bli som vanligt och jag kommer kunna lugna ner mig någon gång. Jag är så vansinnigt trött på allt detta flyttande fram och tillbaka. Sen jag flyttade in i den här lägenheten har det bott människor här. Först Josef, sen Danne. Jag blir trött. Det är klart att man vill vara snäll och inte lämna dom ute på gatan, men varför slutar det alltid att jag måste ta ansvar för andra människor/katter? Jag kan ju för fasen i mig inte ens ta hand om mig själv. God damnit.
Jag fick mitt antagningsbesked till skolan idag. Jag börjar i mitten på Augusti, då har Danne inte flyttat ut än. Jag blir trött, eftersom jag inte kommer att fixa båda. Jag vill bo själv med Herr Fahlander och kunna göra en massa saker som jag inte kan göra när det bor en massa främlingar ( i mina ögon sett) i lägenheten. Gah.
Och grattis storasyster på födelsedagen! Jag älskar dig!
over and out
Man kan lätt tänka att Danne skulle ha tänkt lite under allt detta flyttande, men det gjorde han inte. Så nu känner jag världens ansvar på mina axlar att 'rädda' dom här kissarna. Egentligen skulle dom inte vara hos oss alls, men eftersom jag är alldeles för fjantig så kunde jag inte säga nej. Men nu gör jag det, för Bullen ska få komma hem. Jag saknar honom, och förra gången han och Kato var i samma lägenhet så bajsade han så mycket lösbajs att det hamnade på väggen.
Och Bruno&co ska komma hem nästa vecka också! Jag längtar så himla mycket, mina småbebisar. Sen kommer allt att bli som vanligt och jag kommer kunna lugna ner mig någon gång. Jag är så vansinnigt trött på allt detta flyttande fram och tillbaka. Sen jag flyttade in i den här lägenheten har det bott människor här. Först Josef, sen Danne. Jag blir trött. Det är klart att man vill vara snäll och inte lämna dom ute på gatan, men varför slutar det alltid att jag måste ta ansvar för andra människor/katter? Jag kan ju för fasen i mig inte ens ta hand om mig själv. God damnit.
Jag fick mitt antagningsbesked till skolan idag. Jag börjar i mitten på Augusti, då har Danne inte flyttat ut än. Jag blir trött, eftersom jag inte kommer att fixa båda. Jag vill bo själv med Herr Fahlander och kunna göra en massa saker som jag inte kan göra när det bor en massa främlingar ( i mina ögon sett) i lägenheten. Gah.
Och grattis storasyster på födelsedagen! Jag älskar dig!
over and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar