Övik

Ja, jag är sämst på att uppdatera min blogg.

I helgen var jag på 50-års kalas hos min big sugah mama. Det var så roligt! Jag fick träffa hela min familj och jag fikade så jag inte kunde stå rakt. Det fanns en miljon kakor och jag är fortfarande i en sockerchock. Men det viktigaste: jag fick min egna lilla smörgåstårta! Det är ganska trist att vara allergiker rent i allmänhet. För mig är det mest trist eftersom jag inte kan fika med människor. Bröd, kakor, tårtor.. allt som man fikar i vanliga fall. När jag fikar på café så finns det väldigt sällan något jag kan äta, så det får bli något att dricka. Jag har iaf aldrig ätit smörgåstårta, men mamma gjorde en liten till mig.





Och inte nog med det, min syster hade bakat en chokladtårta!




Fast den här kvällen innehöll faktiskt mer än tårtor. Det är alltid lika trevligt att få träffa hela familjen. Det händer ju faktiskt väldigt sällan, för vi är så många. Det är vid jul vi brukar träffas allihopa. På våran lilla egna julafton kvällen innan själva julafton.


Två bevis på att man aldrig ska lämna kameran (telefonen) på bordet:







Och sen har vi den här stjärnan som helt omotiverat började dra av sig byxorna när jag skulle knäppa en bild (med riktigt läskiga ögon..):




Storebror och födelsedagsbarnet. Plus Morris.




Sen har jag en massa desperata försök att få bild på min absoluta favoritbrud Ellen, men det är i det stora hela omöjligt. Hon är aldrig tillräckligt still för att kameran ska kunna hänga med. Det närmaste bild på henne jag har är när man mest bara ser en massa tänder som attackerar. När jag väl träffar henne så försöker jag boosta upp mig själv så mycket som möjligt, så jag klänger på henne som ett plåster.

Jag har en bild på älsklingsJenny också, men den är så oglammig att jag inte tänker lägga upp den.

Annars så fick jag vara ledig idag, hade läkartid vid nio och efter lunch så skulle dom ha något möte som jag inte skulle vara med på. Det kändes lite surt från början eftersom jag laddat hela helgen och var just på väg till bussen i regnet. Men det var väl lika bra att inte fara alls.

Johan kommer hem ikväll! Jag har saknat honom väldigt mycket. Tyvärr gick det inte så himla bra i Kroatien. Han förlorade sin fight och som alltid var det vinna eller försvinna. Så han fick bara köra en fight. Men han lät glad ändå, han har haft trevligt.

Men inte lika trevligt som jag! Jag var i övik i regnet. Och ja just det ja! Vi for iväg ett gäng för att bowla och när vi kom dit var det DISCOBOWLING! Jag var helt lycklig. Det blinkade och lyste överallt och känslan av mellanstadie-disco gjorde det bara ännu bättre.





Nu ska jag fortsätta städa.