Skolkare

Jag kände sån prestationsångest att jag var tvungen att ta bort min besöksräknare. Men 400 läsare på några dagar är ju inte helt dåligt.

Idag har jag skolkat hela dagen. Mest för att jag lyckades glömma ta medicinen när jag var hos Jenny, för jag däckade i hennes soffa, och nu när jag tog den igår kväll så gick det inte riktigt att vakna. Så jag la ner hela projektet, stängde av mina eviga försök att kliva upp och stängde av väckaren. Så idag har jag missat en lektion i hur man hanterar stopp i luftstrupen, vilket med största sannolikhet var obligatoriskt. Men dom har den igen nästa vecka, för en annan grupp. Skrev ett mail till läraren och förklarade läget och frågade om det gick att lösa. Det borde gå.

Jag älskar när jag får skriva mail om varför jag missat något möte eller liknande.

..."om det är något ni undrar kan ni få kontaktinformation till min kontaktperson på psykiatriska eller till någon läkare som kan förklara hur mina mediciner påverkar min kropp."

Lite lagomt bittert sådär. Jag utgår automatiskt ifrån att det blir strul och slår till hårt med detsamma. Take that!

Jag satsade stenhårt på min skolkardag och gick på affären och köpte godis, laddade ner en bra film och gosade ner mig i fåtöljen. Nu är jag piggare och ska ta en dusch innan jag går in till stan för att träffa Johan och leta efter en fin dop-present till Ellen. Jag borde fixa iordning det sista med noterna för "Det gåtfulla folket". Känns hur drygt som helst. Jag har varken ork, koncentration eller lust att göra det, men jag vet att jag måste göra det. I vanliga fall så kan jag det bara sådär, men nu känns det lite extra viktigt, så då lägger jag ner lite extra tid.

Imorgon så ska jag hjälpa till när Johans TaeKwonDo-klubb ska börja arrangera för tävlingen som är nu i helgen här i Umeå. Då får jag äntligen ha på mig min fina tröja som jag beställde och verkligen visa vilken bra TaeKwonDo-fru jag är.

Ni kan inte förstå hur mycket jag behöver en dusch just nu.. Dags för att skrapa av dyngan!