Sista rycket

Om ungefär tre timmar ska jag skriva mitt prov. Finally. Dödsångesten har ett slut och jag kan återgå till att leva och funktionera nästan som en vanlig människa.

Jag behöver äta ordentligt, sova ordentligt och ha lagom ångest. Jag är så himla trött nu, ögonen nästan faller ner mot min vilja. Jag sov bara några få timmar förra natten, i vanliga fall så sover jag åtta till tio timmar varje natt för då funkar jag som bäst. Och natten innan det så hade jag ju min lilla kräkattack och sov lite. Vafan. Hur länge har jag sovit dåligt egentligen?

Men jag försöker ändå att hålla mig vid gott mod och jag kan verkligen inte göra bättre än vad jag har gjort nu. Jag missräknade allting helt och sen stod jag med en miljon saker att läsa istället för hundra. Men jag har läst hela dagen och hela natten. Jag är ju en jävla stjärna som lyckades med att räkna fel, men jag har gjort det bästa iaf. Känns skönt att veta.

Efter provet så ska jag och Sanna fira att vi gjort provet med en fika och jag måste gå på banken. Sen ska jag unna mig att shoppa lite. Två lampskärmar, en plastblomma och.. jag kommer inte ihåg det sista.

Jag bytte till höstgardiner och helt plötsligt blev det jättemörkt i våran lägenhet. Vi behöver taklampor, vi har ingen. Vi har bara mindre lampor.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är helt slut i huvudet. Och nu börjar jag känna mig stressad. Jag har kvar saker att göra.

Och jag mår illa! Fan också.

Men snart är det över. Snart, snart, snart.