..

Jag försov mig till tandläkaren. Nu får jag inte bara betala 300:- i avgift, jag måste också ta tjuren vid hornen och våga ordna en ny tid.

Nu är det helt fel. Jag har varit vaken nästan hela natten, antagligen för att jag somnade på Jenny och Mattis soffa igår och sov några timmar mitt på dagen. Hur det gick till vet jag inte.

Men nu blev allt snett. Jag hade gjort en mycket välplanerad plan för den här dagen. Gå till tandläkaren - gå till skolan för inskrivning - gå vidare in till stan - handla saker för att kunna organisera mina papper och en bok jag behöver - tvätta och städa undan. Tvättiden skulle jag boka på vägen mot tandläkaren, för det går inte att boka över internet. Något fel på hemsidan, så nu bokar man i huset intill.

Inte nog med allt detta, jag hittade räkningar jag har glömt betala nu över jul. Jag trodde vi hade tagit med alla! "Om inte räkningen betalats innan den 13:e går det vidare till inkasso." HELVETE! Det är den 13:e idag, hoppas att det går bra.

Eftersom jag nu är helt uppe i varv så sprängs nästan mitt huvud. Saker jag inte ens hade tänkt ge någon tid idag, får helt plötsligt en massa utrymme. När får jag veta om försäkringskassans beslut? Tänk om dom börjar bråka, vad gör jag då? Hur ska jag få pengar till att köpa möbler jag måste ha till nya lägenheten? Vad behöver jag för möbler? Var ska jag bo? Vad ska jag göra nu? Hur kunde han göra så? Vem är jag utan honom? Hur ska jag hitta marken igen?

Hur ska jag göra med medicinen där dom skrivit fel dosering i jämförelse med senaste gången? När kommer Emma att ringa upp? Hur ska jag boka ny tid hos tandläkaren? När ska jag boka tid för tvätt? Ska jag fortfarande locka mitt hår idag? Hur kommer det att gå i skolan? När ska jag gå dit? Kommer jag att misslyckas igen? När ska jag egentligen ta ner julgardinerna? Vilka tallrikar vill jag köpa?

Herregud. Allt samtidigt, ingen nåd. Jag försöker desperat att skriva listor, men får inte ihop dom.

När jag tappar greppet som jag gör nu, tappar jag allt försvar jag har byggt upp. Jag måste strukturera upp mina egna tankar nuförtiden. Annars försvinner jag i alla frågor som ställs och drunknar i alla känslor som rusar genom kroppen. Känslor av förtvivlan, panik, sorg, förvirring, chock, ilska.. jag låter inte mig själv få tänka framåt. En dag i taget. Inte tänka på vårat bröllop, våran bebis, våran framtid. Men när det blir fel så tappar jag kontrollen.

TYST!

..och allt för att jag missade en tid hos tandläkaren.