Skola

Jag gick iväg till skolan i morse för introduktion och herregud, hur är det tänkt att nån levande människa ska klara av en planering som den här?

Den här kursen är på 100 gymnasiepoäng och vi ska göra kursen på två veckor. TVÅ VECKOR! Så på Fredag nästa vecka ska jag ha ett prov på hela kursen och vi ska ha tre redovisningar för lärare och två inom gruppen som är på fyra personer.

Jag är inte gjord för att studera, det är inte min grej. Jag är inte dum eller osmart, det går bara inte. Ett av mina problem som kom fram i min utredning visade att jag har fruktansvärt dåligt arbetsminne, om jag ska lära mig något så måste jag läsa det minst 50 gånger. Att det kom fram var otroligt skönt, man kan ju lätt känna sig lite dum i huvudet när man aldrig fixar vissa saker.

Och att jag inte klarar av hur mycket som helst när det kommer till skola kan jag leva med. Jag behöver bara lite extra tid, för det tar ett tag för mig att bara lyckas komma igenom ett kapitel och lära mig det som står. Jag måste läsa det många gånger, skriva upp många gånger och gnugga in allting i min stackars lilla hjärna. Under tiden jag gör det så måste man räkna med ex antal misslyckade försök på att komma igång i överhuvudtaget och perioder på max tio minuters koncentration.

Så egentligen borde jag nog inte studera, det blir mest bara en massa ångest. Det kommer med mycket annat som jag också måste hålla koll på som jag har lite svårt att hantera. Mina raseriutbrott, ångesten, frustrationen.. ja.

Men det går, bara jag får lite tid. Den här gången får jag ingen tid. Och kanske borde jag inte ens ge mig in i det här, jag måste egentligen ta det lugnt. Det är alldeles för rörigt omkring mig, alla rutiner är förstörda och ingenting stämmer.

Jävla fan. Jag vill ju göra det här. Förbannat!