Avril Lavigne

Alltså, den här tjejen.. jag är så kär i henne. Hon är fan en av dom bästa artisterna jag någonsin hört. I det här klippet så syns det extra mycket. Rent musikmässigt så är hon så himla naken och utsatt. Bara rena toner, inga krusiduller här inte.

http://www.youtube.com/watch?v=PQEpGxhwGr0&feature=related

Killen som körar irriterar mig lite, mest för att det låter så konstigt när han hoppar in mitt upp i alltihopa. Och det är ganska sällan jag blir såhär besatt av en artist. Rent i allmänhet så blir jag lätt fascinerad av olika artister, eftersom alla sätter ett personligt märke på musikens kvalitét och det är så häftigt att förstå hur och vad dom gör, men jag blir inte bara fascinerad av henne. Jag blir fullständligt lamslagen och får hjärtat upp i halsgropen. Jag får rysningar, big time.

Det som är mest häftigt med det där klippet, är att jag började gråta när jag tittade på det första gången. Jag vet inte riktigt varför. Det kan ha att göra med att jag tycker att när jag och Johan gifter oss så ska vi dansa våran bröllopsvals till den här låten. Den går lite snabbt, men vi får träna upp oss.

Nåväl. Jag tror att det är därför jag blir ett känslomässigt vrak av att lyssna på den.

Annars så har jag en förvånansvärd trevlig kväll ensam hemma. Var och handlade micro-mat och lite godis. Och en flaska Cola Zero förstås.

Mitt finger ser mycket bättre ut idag. Jag har ruskigt ont i vaden efter träningen, det är nog inte träningsvärk utan jag skulle snarare gissa på en liten sträckning, hur jag nu har lyckats få det. Men jag har en tendens att göra illa mig mycket nuförtiden. Jag ramlar ofta och har för tillfället ben som ser ut att ha blivit misshandlade. Jag fattar inte hur det går till, jag har jämt en massa blåmärken överallt, speciellt nu på senaste tiden. Fast jag är rent i allmänhet en klantig människa som går in i saker och tippar omkull. Speciellt sen jag började äta medicinen jag äter nu. Jag kan snubbla på mina egna fötter och jag går ofta in i väggar och missar dörrar och sånt. Intressant.

Nu ska jag fortsätta kolla på Avril Lavigne-klipp och gråta lite till tror jag. Borde kanske göra ett tappert försök till att fräscha upp mig lite. Färga ögonbrynen och sånt. Det är jobbigt att vara en superblondin och färgar håret relativt mörkt. Då måste man göra sånadär tråkiga saker. Och det är ju så svårt! Jag är helt paranoid över att jag ska misslyckas och ha i färgen för länge och då få turkögonbryn mörka som natten. Jag har fått det en gång tidigare, det var inte attraktivt. Det var fult.