Panik

Det här är den sämsta dagen på länge. Hela förmiddagen har varit som en mardröm och jag var just tvungen att stoppa i mig lugnande för att kunna tänka logiskt.

Försäkringskassan ringde. Varje gång dom ringer så får jag panik, även fast jag inte behöver ha det eftersom dom står på min sida i alla frågor. Dom hade inte fått tillräckligt med papper för att kunna ta beslut om mitt bostadstillägg. Hela den där historien är helt jävla invecklad att det är läskigt.

Vi hyr bostaden via företaget Johan jobbar för. Därifrån får vi inget andrahandskontrakt, jag vet inte varför. Vi får dock ett konstigt kontrakt dom har med hyresvärden, som enligt försäkringskassan är oläsligt. Det kan jag faktiskt inte klandra dom för, det är världens sämsta kvalité på det eftersom dom antagligen har scannat in kontraktet och sen skickat det till Johan. Eftersom vi inte får något andrahandskontrakt så ringde jag till Försäkringskassan och frågade om det räckte med ett intyg som säger att vi bor här, vilket det gjorde. Nu funkar inte det, utan dom vill ha ett andrahandskontrakt, som vi inte kan få från dom. Då ska vi fixa det via våran hyresvärd, som är helt dum i huvudet eftersom vi fortfarande inte har några extranycklar, utan bara en nyckel till lägenheten. Även fast vi har frågat efter det. (Jag tänker inte ens börja med vilken kvalité det är på den här lägenheten. Toaletten måste vara ett skämt och våran spis är från 50-talet. Och frysen är trasig.)

Under hela tiden vi har bott här så har jag frågat efter kontrakt och intyg på lägenheten. Vi vet inte vilken uppsägningstid vi har eller hur mycket hyran egentligen är på, eftersom dom drar 3500:- från Johans lön, men lägenheten kostar egentligen mer än det och dom tänkte ändra på det när jag flyttat in, vilket dom inte har gjort. Så nu kan det komma en hyreshöjning på två-tre tusen närsomhelst och eftersom jag söker via försäkringskassan så kommer det att innebära SÅ mycket mer strul, eftersom jag måste fylla i lika många papper som första gången jag sökte. Och eftersom vi fortfarande inte har fått beslut ang. den här hyran som vi har nu så kommer det att strula till sig ännu mer om vi helst plötsligt får denna hyreshöjning.

Jag blir helt jävla galen. Har försökt fylla i papper för ersättning för mitt gymkort och busskort, och måste fylla i för studielitteratur som dom betalar. Det är en hel vetenskap att fylla i dessa papper, som det alltid är när man söker bidrag av något slag.

FANFANFAN

Ursäkta. Jag brukar oftast kunna kontrollera mig själv och kunna lugna mig med att skriva listor och strukturera upp saker, oftast med hjälp av Johan. Men nu är det delvis hans fel att vi har hamnat i den här situationen eftersom han inte ställt krav på företaget, så nu är jag helt i upplösningstillstånd. Egentligen borde jag fan skita i alltihopa så får nån annan fixa det och Johan får betala hela hyran, eftersom jag har hållit på med det här ända sen jag flyttade in här.

Det är fan kört den här gången. Jag vet inte vad jag ska göra och hur jag ska göra det. Jag hänger inte riktigt med, vilket jag inte gör när det blir för mycket runtomkring mig. Det är så svårt att beskriva känslan, men om man ska sammanfatta det hela så kan jag säga att just den här känslan som grundar en stor del av min sjukskrivning. Försäkringskassan och psykiatriska arbetar tillsammans för att försöka få mig att slippa sånahär situationer, men det finns inte riktigt någonting dom kan göra åt det här, eftersom det hänger på hur jag och Johan skaffar papper och håller reda på saker och ting.

Jag har blivit grymt duktig på att hålla reda på viktiga papper. Jag har pärmar och håller stenkoll på alla räkningar och försäkringar. Men när jag inte har några papper, som nu, så kan jag alltså inte hålla koll vilket snabbt leder till att jag får totalångest och börjar gråta och får panik.

Panikångest. Jag glömmer lätt bort det eftersom det händer så sällan, men just nu känns det som att det aldrig kommer att gå över och att jag hellre tar livet av mig än att stå ut med den här känslan. Jag längtar tills när mina lungnande sätter in.