Promenad

Idag har jag varit i skolan hela dagen. Jag trodde inte att jag skulle orka det, men det gjorde jag. Jag kände mig helt oövervinnerlig när jag kom hem igen. På vägen hem så knäppte jag några bilder bara för att visa hur fint det är när jag går till och från skolan. Jag har världens finaste skola och det är så fint på vägen dit och hem att det känns nästan lite roligt och trevligt att gå.

Först så går jag över bron till stan.





Sen kommer jag till stadskyrkan som är jättestor och fin.

Kyrkans har världens finaste park.

Sen kommer jag till skolan, som är fin den med.

Promenaden tar ganska precis en kvart och är därför helt perfekt lång och trevlig att gå.

Idag har större delen av föreläsningarna och läsandet varit om avföring. Några i klassen blev förvånade och lite förskräckta över att man faktiskt kommer i kontakt med någon annan människas avföring när man arbetar inom vården. Speciellt inom äldrevårdsomsorgen. Man får torka bajs, byta blöjor och anteckna och hålla koll på hur mycket, när och hur det hela sker. Har hon bajsat idag? Har han haft mörk urin?

Jag förstår inte riktigt hur man kan börja läsa inom omvårdnad utan att fatta att man egentligen ska ta hand om människor. Man kan ju lätt tänka att folk måste bajsa, i vilken ålder dom än är, och vilken ålder människan än är i så bajsar dom. Och behöver man såpass mycket hjälp att folk måste hjälpa en att vända sig i sängen, så säger det ju sig självt att man måste torka bajs också. Men det har tydligen inte en del i klassen förstått, vilket jag tycker är helt tragiskt. Folk blir mer och mer förskräckta över vad det faktiskt innebär att jobba inom vården. "Måste man tvätta människor!?" Eller favoriten idag: "Varför har dom blöjor om dom är gamla?"

Det som känns bra med att folk i min klass verkar helt dumma i huvudet och kommer med idiotiska inlägg under en föreläsning, så är det ju bra för mig. Det framställer mig som en smart och ambitiös människa. Jag ställer relevanta frågor.

Jag fick min diktafon idag också, men den får jag inte använda under föreläsningarna p.g.a. sekretessen. Man får inte spela in eftersom andra människor ställer frågor n'shit. Det hela gjorde mig helt galen från början, men nu får jag helt enkelt spela in mina egna anteckningar direkt efter föreläsningen istället. Får skriva fler stödord och prata in medans informationen är "fräsch". Måste bara lära mig att hantera den nu, men det verkar inte så himla svårt ändå.

Nu har jag två dagar hemma för egna studier. Det känns skönt, jag behöver lite vila från alla människor och föreläsningar. Jag är helt knäckt. Jag tog en nap med Johan när jag kom hem på nästan två timmar. Sen så har jag mest bara ångest, antagligen för att jag är helt slut i huvudet. Jag tryckte i mig Xanor igår och somnade jättetidigt. Mina andra mediciner hann inte ens börja verka innan jag däckade i sängen och pratade i sömnen.

Nu är jag helt slut i huvudet och ska vänta på att Johan ska komma hem från träningen. Jag skulle ju egentligen ha följt med idag, men jag har bestämt mig för att sikta på skolan i första hand och inte ta mig vattten över huvudet så jag inte orkar. För den här gången ska det gå.