Jag dumpade över det mesta på Johan i slutändan. Jag började gråta när vi skulle sova och jag fick ligga sådär på hans arm och han förklarade vad vi skulle göra och hur det skulle gå till. Som vanligt så blev jag lugn och kände att jag har koll på läget igen. Fast egentligen inte, men nästan. Det blir för invecklat med alla papper så jag måste ringa försäkringskassan på Måndag och fråga hur jag ska göra.

Idag ska jag åka ner till Övik med Mimmi och ha en liten, men välbehövlig semester. Att träffa min familj är alltid bra.

Jag har börjat sova dåligt på nätterna. Jag vaknar hela tiden och är kallsvettig och fryser.

Jag har inget att säga