Dag 13

Idag ställde jag in.

Papper är inte min grej. Jag har blivit mycket bättre på att hantera papper, ringa viktiga samtal och organisera mig. Men nu är det för mycket. Försäkringskassan lyckades ju göra 'fel', så nu måste jag fylla i hundra papper och kopiera lika många för att inte åka 3000:- minus nästa gång jag får pengar, som jag får på Fredag. Sen efter jag har skickat in alla papper, så måste jag göra om samma sak. Fast med andra papper. Jag måste söka bostadstillägg för den här månaden, eftersom mitt tydligen har gått ut och sen söka ett nytt eftersom jag kommer att betala hela hyran själv. Det ska jag också göra den här månaden, men eftersom jag inte har kontraktet och fått hyresavin i mitt namn, så går jag på back.

Så jag får ångest. Jag får ren panik och nu irrar jag bara omkring i tappra försök att få ihop det. Det är papper överallt, inget ligger där det ska i hela lägenheten.

Men det ska tydligen inte vara såhär jobbigt, dom har erbjudit hjälp flera gånger men jag har alltid tackat nej. Varje gång jag ska fylla i papper så ångrar jag det beslutet bittert och tänker att jag borde säga till. Men när jag väl träffar Emma så har jag oftast fyllt i allting och tänker att det gick jättebra, när det egentligen inte gjorde det med tanke på all fruktansvärd ångest. Så jag blir tjurskallig.

Och nuförtiden har jag blivit jätteduktig på det här med framförhållning och planering! Det är väldigt sällan jag missar på att skicka i papper i tid, nu är det bara en massa människor omkring mig som gör fel. Läkaren glömde skicka in min ansökan tillsammans med läkarintyget, även fast hon sa att hon skulle göra det. Så efter några veckor utan beslut så ringde jag till försäkringskassan och fick panik. Den här gången är det INGEN från försäkringskassan som påmint mig om det faktum att mitt bostadstillägg också går ut tillsammans med aktivitetsersättningen, ingen nämnde alltså att jag måste söka om det tillägget också. Jag har pratat med flera människor på försäkringskassan och ingen har sagt något! Dom har istället sagt att det har blivit något fel och att det ska ordnas. Tills den nervösa kvinnan ringde och berättade att det inte alls var så.

Förbannade människor. Jag blir bitter. Och nu har jag också en massa andra papper som jag måste ordna med när det kommer till Johan.

Jag funderar på att ringa Emma, jag orkar inte. Jag fixar det inte. Jag ger upp.

Och jag har en viss liten herre jag måste ringa till också. Nu får han ta hand om några papper. Bredband, hushållsel, hemförsäkring.. jag ger upp. Det får han ordna. Han måste ordna med sin adressändring så snabbt som möjligt också, annars kan jag inte söka det nya bostadstillägget.

Så idag blev det ingen minnesträning, jag måste ordna med saker först. Det går inte, det har tagit stopp.

FÖRBANNADE JÄVLA HELVETE HÄSTBAJS I ÖGAT KOTTE I PRUPPHÅLET.