Pappa

Jag har kört fast. Symaskinen har lagt av, mina muffins blev brända och det är tyg och trådar överallt. Förbannelse!

Jag följde inte med på kinarestaurang och nu sitter jag här hungrig och bedrövad.

Pappa ringde. Det är nog därför jag känner mig helt.. galen. Han ger mig sån ångest att det är läskigt. Ibland ringer han och ser sig själv som världens bästa pappa och skryter om sina barn, nästa dag är han en sunkig alkis som hatar sina barn och allt annat omkring sig. Förutom hans brud, såklart.

Han for inte upp till Umeå något igår utan kommer imorgon för att kolla på Johan och hjälpa mig slänga en massa skräp. Han pratade på om hur bra hans barn var. "Ja, och du är ju en jävel på att spela! Ger man dig ett instrument och två timmar så kan du fan spela vad som helst."

Jadu pappa. Du är en jävel på att förstöra. Ger man dig en telefon och två timmar så kan du fan ljuga ihop vad som helst.